Har känt mig halvkass hela dagen och det beror helt klart till största del på sömnbrist. Därför hade jag bestämt mig för att ta med von Snygg på en lång tur. Några timmar i långsam takt skulle säkert göra susen för mitt humör.
Det började regna fram mot eftermiddagen man det betydde ju inget annat än att anpassa klädseln. Sen var det bara att ge sig av. Allt kändes bra och jag njöt i regnet som strilade härligt ner på mig. Jag hade lyckats med att klä på mig lagom mycket kläder och jag såg verkligen fram mot några timmar i lugn och skön körning genom de värmländska skogarna.
Tyvärr började kedjan krångla efter ett tag och hur mycket jag böjde och bände på den så ville den inte vara med. I sadelväskan låg så klart inte kedjebrytaren. Så det var bara att åka hem med en kedja som hoppade till varje varv. Sjukt irriterande!
Jag var så enormt besviken att jag var tvungen att slänga mina kläder över hela lägenheten när jag kom hem. Helst hade jag velat sätta mig på en sten i skogen och sura men jag tror inte det hade varit så smart i det långa loppet!
Nu har jag badat mig varm och även fått se att ett litet tryck på kedjan med kedjebrytaren var allt som behövdes för att den skulle bli bra igen. Otäcka, orättvisa värld! Vad har jag gjort för att förtjäna att missa min träning idag! Kedjan ska få lite mer kärlek inför nästa pass.
Som tröst ska jag åka en sväng i min lilla röda rallybil (läs skrothög) och försöka fördriva den tid som jag borde ha cyklat! Säkert finns det någon affär där jag kan bränna det sista jag har på kontot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar